Krönika: "Kan själv" har begränsad effekt

Du är här: Arkiverat >Krönika: "Kan själv" har begränsad effekt

Kan själv – en (ålders)begränsad metod

19 oktober 2011

Chefer som lyckas nå fram med sina budskap har ofta enkla och beprövade metoder som stöd. De vågar oftare också fråga om råd i sin kommunikation. Ingen sitter på alla svar, så lämna kan-själv-metoden till treåringen.

Kommunikation är ingen baggis. Våga fråga en kollega, delegera till en medarbetare eller ta hjälp utifrån. Så kan man sammanfatta slutsatserna från forskningen och expertisen. Alla är inte bra på allt. En del chefer är utmärkta ekonomer, andra är fantastiska inspiratörer och somliga är goda kommunikatörer.

Att vara självgående, klara av ett stort eget ansvar och kunna ha många bollar i luften, är vanliga krav vid rekrytering. Kanske det kan förklara varför så många chefer och ledare får för sig att ”själv är bäste dräng”. Jag påstår att det sällan är så. Det senaste exemplet är Håkan Juholt. Utan att ta minsta ställning i sakfrågorna, kan vi konstatera att även en enmansföreställning behöver en regissör, eller åtminstone en regiassistent. Och mycket riktigt blev slutsatsen från de socialdemokratiska leden att även deras starke man behöver ett bollplank.

Det är ensamt på toppen. Därför har trainee- och mentorskapsprogram blivit allt vanligare. Därför har antalet nätverk för chefer blivit fler. Därför dignar bokhyllorna av böcker om ledarskap. Men gemensamt för alla dessa stöd är att chefen förutsätts lösa sina bekymmer vid sidan om, när det i själva verket är mitt i verksamheten som stödet behövs. Det här känner de flesta chefer till, men ändå verkar ”ensam är stark” vara idealbilden av den moderna ledaren. Det är en vårdslös inställning som medför stora risker. Inte bara för den enskilde chefen, utan för hela organisationen vars verksamhetsmål sätts på spel.

Den moderna forskningen visar att regelbunden och konkret kommunikation mellan medarbetarna på en arbetsplats ökar möjligheterna till framgång. Verksamhetsmålen blir mer konkreta och arbetsfördelningen tydligare vilket i sin tur gör arbetet mer kostnadseffektivt. Känslan av delaktighet leder till ökad arbetslust med högre ambitioner och bättre måluppfyllelse som resultat.

Eller låt oss vända på resonemanget. Vad skulle hända om en enda person skrev arbetsinstruktioner till alla medarbetare i ett företag utifrån ett måldokument som ingen fått ställa frågor om? Hur skulle det bli om den ene medarbetaren inte har en aning om vad den andre gör? Kort sagt: vad händer om möjligheten till frågor upphör?

Det handlar inte om hur självgående, ansvarstagande eller stresstålig chefen är. Det handlar om hur tydlig och begriplig chefen är i dialogen med sina medarbetare. Och i den dialogen är det vår erfarenhet att frågorna bör lämnas företräde:

A. Vad är det som ska göras?
B. Varför måste det göras?
C. Hur ska det gå till?

Som chef har du kanske svar på A och B. Dina medarbetare kan oftare svara på C. Men inte utan konkret och relevant kommunikation.

Martin Machnow
martin.machnow@mediegruppen.com

Utrikesminister Carl Bildt – en av alla dem som kan själv, särskilt på webben.
Fotograf: Johan Ödmann

Kan själv – en (ålders)begränsad metod

Chefer som lyckas nå fram med sina budskap har ofta enkla och beprövade metoder som stöd. De vågar oftare också fråga om råd i sin kommunikation. Ingen sitter på alla svar, så lämna kan-själv-metoden till treåringen.

Arkiverat

Kontakt

Snabbkontakt

Mediegruppen