I ishockey-VM har arrangörerna tvingats inför reklamavbrott under perioderna. Det handlar om avbrott på 20-30 sekunder, tillräckligt långt för att jag som tittare ska förlorare kontakten med matchen och börja fundera över vad som händer i arenan medan reklaminslagen skymmer sikten.
Att ha reklampauser i ishockey och fotboll låter sig ändå göras. Desto svårare blir det i exempelvis längdåkning på skidor eller friidrott. Vad är det jag missar av tävlingen när reklamen går igång?
Internationella olympiska kommittén IOK har uppenbarligen bytt fot i frågan. Tidigare har man prioriterat att alla tv-tittare skulle kunna följa spelen via public service-kanalerna och nöjt sig med att säkra sina miljardinkomster via biljettintäkter och sponsorer. Nu väljer IOK att även släppa tv-rättigheterna fria till högstbjudande.
Det innebär dels reklamavbrott under pågående OS-tävlingar, men förmodligen också att vissa sporter som inte är så kommersiellt intressanta riskerar att inte bli visade alls.
Sveriges Television och dess kompetenta sportredaktion kommer förmodligen att stå utanför OS från och med 2014, åtminstone när det gäller direktsändning av de stora sporterna. SvT med sin licensfinansiering har helt enkelt inte råd att vinna budgivningen och så är det även för EBU, den europeiska radio- och tv-unionen.
Detsamma gäller förstås även världens näst största idrottsevenemang, VM i fotboll. Här har Internationella fotbollförbundet Fifa redan för länge sedan öppnat för de kommersiella kanalerna. SvT har hittills orkat med att köpa en del av matcherna, men även det kommer att bli svårare framöver.
Om inte SvT får nya inkomstkällor i form av utökad sponsring eller kraftigt höjd licensavgift kommer man i framtiden att få ägna sig åt perifera evenemang. De verkliga godbitarna som OS och VM i fotboll, ishockey, handboll, friidrott och liknande kommer vi uteslutande att kunna följa i de kommersiella tv-kanalerna.
Så det är lika bra att vänja sig vid ideliga reklamavbrott.
